onsdag 4 juni 2014

Dom tre delarna - Del 1. Buffert

För mig är sparande tredelat så en serie av tre inlägg följer. Det är säkerligen inte många av er som läser detta som inte har en Buffert, men för dom som inte har rekommenderar jag inlägget.


Varför behöver vi en buffert?
I livet kommer vi  att hamna i oväntade situationer, Därför kommer det kännas tryggt att ha en buffert. Det bästa vi  kan göra är att förbereda oss för nödsituationer som kräver tillgång till extra pengar och att ha en krisfond är den ideala lösningen.
Finansiella problem kan komma i form av arbetslöshet, kostnader för läkar/tandvård, hem- eller bilreparationer eller något som du aldrig drömt om. Det sista du vill är att tvingas förlita dig på kreditkort eller ett lån som helt enkelt skulle kunna förvärra problemet.
Dom genomsnittliga räntorna för ett SMS lån ligger i trakterna 600%-1800%. Ungefär 200-600 gånger högre än ett vanligt bolån.

Hur börjar vi?
Om du för närvarande inte har en buffert eller har svårt att spara pengar är det viktigaste att komma igång. Det spelar ingen roll hur litet sparandet är, börja med 250kr i månaden. För varje månad kan du pröva att öka sparandet med 50kr. Tills du har fått ihop hela bufferten. Då har du inte bara sparat ihop en Buffert. Du har också lärt dig att leva på mindre pengar än du tjänar, Nu kan du börja spara till nästa resa, eller varför inte en bostadsrätt?
Är vi en van sparare så är 10 % av nettolönen ypperligt för att börja buffertsparandet. Det blir 1 månadslön på buffertkontot var tionde månad. Dessutom har vi vant oss vid att använda 90 % av vår inkomst och vi kan välja ha en mindre buffert.
Hur mycket behöver vi i vår buffert?
Det vet såklart du bäst själv. Hur länge behöver du klara dig innan A-kassa kickar igång? Vad händer om tvättmaskinen går sönder under samma vecka? Och du behöver flytta för att börja på det nya kontoret. En orealistisk händelse är vad vi planerar för så späd på.
Majoriteten av svensk befolkning tycker att 2-3 månaders löner (netto) är lagom. Vi vill slå ett slag för det kan vara något lågt. 4-5 månadslöner är närmast perfekt för dom flesta. Du är säker i nästan alla scenarion, och du har fortfarande råd att betala för den där resan du lovade din flickvän ni skulle ta i Augusti.

Var 4:e svensk har en så stor buffert de känner att de behöver. 99% av Sveriges befolkning ser att buffert är en nödvändig del av privatekonomin,

Insättningsgarantin?
Insättningsgarantin innebär att staten garanterar de pengar du har satt in på konton hos banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag. Det betyder att du som kund får ersättning av staten om ett institut går i konkurs eller när Finansinspektionen beslutar att insättningsgarantin ska träda in.
Tips/ Hur hittar jag rätt?
Ett optimalt buffertkonto är ett bankkonto med fria uttag, insättningsgaranti och hög ränta.
Ingen av storbankerna i Sverige erbjuder det så vi får leta efter nischaktörer.


Hur stor är din buffert?

1 kommentar:

  1. Tycker nog att storleken på en buffert bör vara mer kopplad till utgifter än till inkomster även om de båda oftast korrelerar i kvot. Mitt hushåll ligger på ca 3-4 månaders utgifter i buffert vilket jag tycker är lagom. Här är en variant på hur man kan strukturera buffertsparandet: http://z2036.blogspot.se/2014/06/sparande-del-4-bufferstruktur.html

    SvaraRadera